Familjen är som ett stöd. Något som alltid skall finnas, till hand. Något som jag aldrig skulle klara mig utan. Dom få gånger jag bråkat med min familj, helt seriöst men jag mår skit efteråt.. Det är alltid tråkigt att bråka med någon, men familjen är nog värst.

 Vi alla kan nog vara lite " coola " och gemföra sina föräldrar och syskon med andras, t.ex – Jag skulle lätt kunna byta ut min mamma mot din. Din värkar så mycket snällare, osv.. Men jag tror inte du skulle vilja byta ut någon av dina familje medlemmar. För när de verkligen gäller, så älskar du dom. Oavsett vad.

 Ingen är fel-fri inte ens du! Men visst är de lättare att hitta fel på någon i din närhet. Jag har själv börjat tänka efter, och försöker tänka bort dom små fel mina vänner och familj har. Försöka se allt bra dom har och gör, istället.

 Men varför är familjen ett sånt känsligt ämne då? Varför är det så svårt att erkänna att man verkligen älskar dom, när folk omkring kanske hör? Vi alla har familj, på ett eller annat sätt.

 
Haha bild tagen i Thailand för snart 2 år sedan.